I torsdags var det dags för första mötet med min stödgrupp. Jag var laddad det kändes som om det skulle vara ett bra steg i rätt riktning mot friskheten. Jag kom till lokalen, ville inte vara först så jag väntade med att ringa på tills det var två minuter kvar. Fick komma upp...och jag var först...hmmm?

Jag och Hon som håller i det satt och väntade och småpratade. Hon är 25 år och själv helt frisk från sin ätstörning. Bra att se att man kan lyckas. Det tråkiga var att det var bara jag som kom. Ingen av de andra 4 tjejerna som sagt att de skulle komma dök upp. En skulle komma nästa gång för hon kunde inte denna... Vi får väl se vad som händer. Trist i vilket fall som helst.